Älskade Axel & Aline

Tyvärr fick vi ta bort Isak under semestern. Han hade ju börjat bli lite skraltig på slutet, 11 år, men det är ändå inget lätt beslut. Eller själva beslutet var inte så svårt att ta, det är ju det bästa för honom. Men att berätta för Axel, och att säga hejdå, det var inte lätt. Svårt för en 4-åring att förstå att det kan vara det bästa, det är många tankar som väcks, och det har visat sig på olika vis. Svårt att sova, svårare att somna, avbrott mitt i leken med funderingar kring döden och varför. Sorgen portioneras liksom ut.

Överlag är det ganska mycket rädslor just nu, och har varit i några månader, mörker, att vara själv, brand, döden, höga ljud. Det är väl en period som hör till åldern. Medvetenheten blir större. Och det är ju bra att tankarna finns där.