Älskade Axel & Aline

Nu är det två och en halv dag kvar att jobba. Tiden har verkligen gått fort! Och det är ju skönt. För det är rätt tungt nu, eller inte tungt i vikt direkt, men jobbigt med fogar, sömn och andning. 17 dagar kvar enligt beräknat, sen får vi se när hon behagar komma ut. Lite vila skulle jag gärna vilja först, men inte för mycket.

Vi börjar bli klara med det vi tänkt hinna hemma innan det är dags. Rummet är färdigmålat, men inte inrett. Tvättstugan håller på att rensas för att ordna skötplats. Sängen ska in och sättas ihop och korgen ska bäddas. Och så måste vi väl köpa lite blöjor och sånt. Det är lite skillnad jämfört med tiden innan Axel, då var nog allt fixat för länge sedan! Sängen bäddad, "väskan" packad...

Axel kommer ju bara få gå 15 h per vecka på dagis när han får syskon. Mån-ons 8.30-13.30. Jag tycker att det är jättedumt att det är så! Han kommer ju missa jättemycket. Lek, pedagogik, rutiner... Och när han kommer tillbaka på full tid igen är det bara ett halvår kvar innan han ska börja i förskoleklass. Dessutom är han den enda som kommer gå bara 15 timmar på avdelningen. Jag hoppas att de kan planera verksamheten åtminstone till viss del så att viktiga saker läggs när även han är där. Det finns väl viss möjlighet att vara flexibel med timmarna och byta dag om det är utflykt eller liknanade. Vi får se till att vara uppmärksamma på planeringen.