Älskade Axel & Aline

I helgen har vi jobbat och jobbat! Tidig lördag morgon började Jens bygga sänggaveln som jag ritat, och det såg bra ut! Sen tog han en paus och åkte till Löran och fotade med Robban, och Axel och jag fick besök av morfar och moster Jennie. Axel fick en liten present av Jennie, ett "plypla".
Sen åkte vi en snabb vända till Birsta för att provligga sängar och köpa lite annat smått och gott till sovrummet, blev två sängbord, knoppar, lampa och lakan.

På söndagen fick Jens hjälp av Robban att åka till Ikea igen med släpvagn och köpa madrassen, garderobsdörrar, en hylla och plåttak till vedboden. Sen moterades det säng, lampa och sängbord.
På eftermiddagen kom en familj och köpte vår gamla sängstomme och sängborden. Jätteskönt att bli av med så snabbt! Det är ingen som behöver ett soffbord, en tv-bänk, två garderobsdörrar eller en hylla...?

Och sen, efter maten grundmålade jag sänggaveln och idag ska jag köpa färg. Skulle tro att det räcker med två strykningar, så på torsdag kanske vi kan ställa gaveln på plats. Spännande! Nu är det "bara" överkast och mattor som saknas. Jag har hittat ett jättefint överkast, men det är lite dyrt. Fast jag har nog insett att det antingen finns Ikeas allra billigaste eller så kostar de runt 1000:-...

Axel har lärt sig att räkna. Eller han kan säga siffrorna i följd upp till fyra. Om jag säger "ett", så säger han "tå", "te", "yja".

Axel har blivit en riktig kvällströttis. Han kommer och sätter sig och vill mysa, och säger till att han vill sova och ha välling. Och ibland lägger han sig på en filt på golvet och vilar. Och det är lite ovant eftersom han har gått på i full fart tills vi bestämt att det är sovdags och har lagt honom i sängen. Men det är skönt!

Igår kom farbror Mikael och kusin Stella hem till oss efter dagis. Vi skulle försöka få med båda barnen på bild (samma bild helst...) iklädda sina bröllopskläder. Det blev inga bilder på dem tillsammans på bröllopsdagen. Och även om jag inte hade förväntat mig att de skulle stå snällt och le framför nån fin buske i höstfärger så hade jag nog ändå hoppats att de skulle stå tillräckligt nära varandra för att hamna på samma bild. Och visst fick vi några, men på de allra flesta är de på väg åt olika håll, eller står med ryggen mot, eller så var nån arg och less. Och i det väldigt blåsiga vädret så rann snoret efter inte så lång stund, och det var dags att gå in.

Annars är allt bra. I lördags var Jens på ännu en svensexa, och Axel och jag var med moster Jennie. Och på söndag var vi var på kalas hos faster Nelly och Peter, Peter hade bakat jättestora och goda kanelbullar.

Axel ringde till Jens förra veckan. Han satt och grejjade med telefonen, och jag gjorde något annat. Och så hörde jag plötsligt att det var någon i luren, och som tur var så var det Jens. Axel måste ha kommit åt något tidigare ringt nummer. Och först sa han inget, men sen utbrast han "Hej!" och sen ville han inte sluta prata. Så om det ringer och inte är någon där så kan det vara Axel.