Älskade Axel & Aline

Jag är trött hela tiden nu. Skulle behöva sova mer, men samtidigt känns det som det inte skulle göra nån större skillnad. Och så når jag knappt tangentbordet på jobbet, och allt på skärmen ser så litet ut att jag får anstränga mig hela tiden, detta eftersom magen är så stor att jag sitter mycket längre ifrån. Och att sitta hela dagen är inte bra för bäckenet, det känns! Men stå går inte alls. Och gå ner till stan på lunchen går sakta och vaggande med bältet på, men ganska bra, men tillbaka... Klagar inte, konstaterar bara hur det är.

Helgen har varit skön, men för kort. Vi har hunnit mycket, ätit gott och träffat både vänner och familj. Fredag kom farmor och åt, sen åkte Jens och hon och plockade svamp med Nelly och Peter. Lördag hoppade vi över fotbollsträningen eftersom Axel var kraxig. Jag gjorde smycken, sedan åkte vi till Birsta och handlade till ett skåp, som byggdes ihop igår. Vi bjöd in oss på middag hos familjen Svensson/Järn, bidrog med svamp och timjan till Höstpannan, fick äppelpaj till efterrätt och lekte kurragömma. På söndan kom morfar och Ulrika och hjälpte till med stuprör och hängrännor som legat till sig i två år, äntligen klart! Och vi åt ännu en svamprätt efter några timmars rensande på altan. Kvällen avslutades med "Elias och jakten på havets guld" för mig och Axel, och en fisketur för Jens, som kom hem med en regnbåge.

Tyvärr fick vi ta bort Isak under semestern. Han hade ju börjat bli lite skraltig på slutet, 11 år, men det är ändå inget lätt beslut. Eller själva beslutet var inte så svårt att ta, det är ju det bästa för honom. Men att berätta för Axel, och att säga hejdå, det var inte lätt. Svårt för en 4-åring att förstå att det kan vara det bästa, det är många tankar som väcks, och det har visat sig på olika vis. Svårt att sova, svårare att somna, avbrott mitt i leken med funderingar kring döden och varför. Sorgen portioneras liksom ut.

Överlag är det ganska mycket rädslor just nu, och har varit i några månader, mörker, att vara själv, brand, döden, höga ljud. Det är väl en period som hör till åldern. Medvetenheten blir större. Och det är ju bra att tankarna finns där.

En hel lång semester har gått, nästan. Sista veckan för mig och Axel nu. Och inget bloggande. Har spenderat minimalt med tid vid datorn, håller på att ladda över några hundra bilder nu för framkallning. Gotlandsbilder kommer senare, om nån dag. Men två magbilder kan jag bjuda på!