Älskade Axel & Aline

Axel har tappat två till tänder, eller han drog ut dem själv. Den ena direkt på morgonen när han fortfarande låg i sängen helt nyvaken. Jag hörde honom ropa och där låg han med en blodig tand mellan tummen och pekfingret. Lite chockad. Nästa tand bestämde han sig för att dra ut och den var riktigt lös, efteråt var han så stolt! Nu är det en stor, fin glugg han har uppe mitt fram. Dessutom är den femte lösa tanden väldigt lös.

 

Förra onsdagen var första "inskolningsbesöket" i kommande förskoleklassen, idag var andra och nästa vecka är sista besöket och då med lunch. Hans lärare heter Agneta och Malin och han kommer gå i C. Vi fick hem en lapp för ett tag sedan där vi kunde önska om det var några speciella kompisar han ville gå tillsammans med och för nån vecka sedan kom en klasslista, med bara 10 barn. Tydligen är det något barn som har behov av mindre klass, varför vet vi inte, om det är behov av lugn och ro eller extra resurser, men det visar sig. Med sig från Stångå har han iallafal grabbgänget, Joakim, William och Vilgot. 

 

Om jag fortfarande är arbetslös kommer de gå sista dagen på dagis 26/6, sedan får Aline semester och Axel slutar för gott och börjar fritids i augusti.

 

Jens har fått jobb iallafall, sommarjobb till att börja med, men det har redan blivit förlängt till november. Han levererar fisk till restauranger och butiker. Det är längre dagsturer med liten lastbil och Axel har redan fått åka med en dag.

 

Det har varit en kall och långsam vår, nu har vi äntligen haft några varma dagar. Båda barnen tycker mycket om att vara ute, Aline vill helst gå ut hela tiden och Axel vill cykla så fort han får möjlighet. Aline är nöjd med det mesta, gunga, sandlådan, åka kana, knata omkring på gatan när Axel cyklar eller åka i röda vagnen om vi tar en prommis.

 

Axels gympa slutade för ett par veckor sedan, Aline var också med på avslutningen och var väldigt nöjd när hela familjen fick vara med och gympa i en hel timme. Hon gick balansgång, gungade på rep, hoppade från plintar och på mattor. Det hela slutade med frukt och ballonger.

 

Nu är det istället fotboll varje lördag förmiddag, Jens är med och tränar och det är sista året i fotbollsskolan. På lördag ska jag vara med på Kvisslebydagen och ha ett bord tillsammans med Ann-Mari. Jag ska försöka sälja smycken och tavlor och hon olika betongsaker. Det känns lite osäkert hur det kommer gå, om det kommer folk och om någon kommer handla. För barnen brukar det finnas hoppborg, brandkåren och lite annat att göra.

 

Axel och jag var ju förresten till Stockholm i mitten av april, hans födelsedagspresent från morfar och Ulrika. Vi åkte tåg på lördag morgon och han var glad och nöjd hela resan, åt frukost, såg film och åt lite godis. När vi kom fram mötte Jennie oss och vi åkte hem till dom och åt lunch. Sedan åkte vi till Aquaria och tittade på fiskar innan vi tog en sväng på leksaksaffären. På kvällen gick vi till en lekpark, köpte godis och såg film. På söndagen åkte vi till Södertälje och Tom Tits, där var det hur mycket som helst att göra och vi kommer nog åka dit igen. Efter en sen lunch tog vi flygbuss till Bromma och fick vänta och vänta innan vi äntligen fick gå ut till flygplanet. Att flyga var häftigt! När vi hade lyft utbrast han "Mamma, vi flyger!" Sedan satt han och tittade ut, det var klart och fint och vi såg väldigt mycket. En jättemysig resa!

 

Aline är ofta väldigt nöjd och glad, hon är pratsam, som storebror var och om jag inte minns fel så är det ungefär lika obegripligt fortfarande också. Hon har inte direkt några nya ord, men hon är bestämd och tydlig. Axel tappar tänder och Aline får nya, om jag lyckats räkna rätt så har hon 16 nu, varav fyra är på väg upp. På dagis går det jättebra, för det mesta är det inga tårar när vi lämnar, bara någon av personalen kommer och möter henne och tar med henne in så går det bra. Hon äter och sover bra och tycker som sagt om att vara ute. Jag hoppas att det kommer gå bra till hösten också när hon haft en lång ledighet och Axel inte är där längre.

 

Aline gör sig ganska bra förstådd trots att hon inte pratar än. Hon är väldigt bestämd och är tydlig i ljud och kroppsspåk och har nyligen börjat skaka på huvudet. Några ord använder hon.

 

Hej

Oj

Titta

Mamma

Pappa

Atte (Axel, ibland)

Kacke (Katten)

L-en (Bilen)

L-ing (Välling)

L-a (Blöja)

 

Aline har varit förkyld ett tag nu, flera veckor, den senaste tiden med hosta som är jobbig främst på nätterna. Hon har haft feber några nätter, lite då och då utspritt under en vecka. På dagarna är hon pigg, men äter inte riktigt som tidigare.

 

På dagis går det bra, men hon har inte varit där den här veckan. Hennes bästa fröken, som även Axel hade, har gått i pension nu i månadsskiftet, så det känns trist. Fram till sommaren ska de ha två olika vikarier som täcker upp platsen fram till när den nya kan börja.

Här om dagen åt vi broccoli- och skinkpaj med grönsaker till, och en olja- och vinägerdressing till grönsakerna. Axel ville smaka dressingen, som det var italiensk salladskrydda i. Han ville som vanligt krydda lite extra och undrade vad det var i kryddorna. Vitlök, salt, lök och örter, svarade jag.

 

Han åt och tyckte att dressingen, eller framför allt kryddorna, var goda.

 

- Vad är utter? frågade han efter en stund.

- Ett djur.

- Hur ser det ut?

- Ja, som en blandning mellan en säl och en bäver, svarade jag.

- Är den stor?

- Som en katt kanske.

- Har dom gjort kryddor av den?

- Va?

 

Aha, örter, utter... inte riktigt samma sak, men två nya ord lärde han sig.

 

 

Första veckan i mars åkte vi till fjällen med Ingela, William och Melvin. Vi bodde i Mikael och Tereses stuga i Linsell. Dagarna var soliga och fina hela veckan, men en av dagarna blåste det så mycket att vi fick leta reda på ett längdspår inne i skogen. Aline åkte i skidpulka och jag hade lånat Nellys skidor och åkte för första gången på många år. Det var mysigt, både i spåren och under hela vistelsen. Förrutom skidor var vi iväg och bowlade i Lofsdalen, badade i Sveg, bastade på kvällarna, åt gott och njöt av lugnet när barnen somnat.

 

 

Det var jätteskönt att komma iväg, när man bor en stuga så där kan man inte görs annat än vara tillsammans, ta det lugnt och ta till vara på tiden.

Idag var Jens med på dagis eftersom stora barnen skulle på utflykt till Sidsjön och personalen gärna ville ha några extra vuxna med. Precis innan de skulle åka med bussen kom lilla Elise fram till honom och sa "Vet du vem jag är kär i?" "Nej" svarade Jens. "Din son." berättade hon innan hon gick därifrån igen. Och de är fortfarande ihop enligt Axel. 

 

 

I tisdags var vi också med på dagis, då det årliga Stångåloppet skulle åkas, på skidor eller i pulka. Det var roligt att vara med en stund inne på dagis innan och efter, jag var med Aline mest och hjälpte till med påklädning av de andra barnen och satt med vi lunchen. De små fick äta inne eftersom det snöade och blåste en del, de andra åt ute som planerat. Axel åkte 14 varv runt det korta spåret tillsammans med Vilgot, Joakim, William och de andra. Aline satt nöjd i pulkan och hade även hon nummerlapp och fick medalj.

 

 

Idag fyller Axel 6 år, storkillen! Han har fått plats i förskoleklass och har bara några månader kvar på dagis. Han träffar kompisar allt mer och gör saker utan oss. Han kommer få en resa till Stockholm tillsammans med mig av morfar och Ulrika. Vi ska åka tåg ena vägen och flyg tillbaka och bo hos Jennie och Sacke en natt. Ett litet äventyr som jag tror att han kommer bli väldigt glad över, att få åka flygplan och tåg! Men det blir alltså en överraskning på söndag, innan dess blir det andra kalas och presenter.

 

Första kalaset blir idag med Stella, Artur, Mikael och Terese och sedan fortsätter vi kalasa på fredag, lördag och söndag.

Länge sedan sist nu, dagarna rullar på fulla av lite av varje. Förra helgen var Jennie här och hälsade på till barnens stora förtjusning. Vi tycker ju också att det är mysigt såklart och mormor och Ingvar kom och fikade ena dan och morfar och Ulrika kom på söndagen. Vi bjöd på semlor och aftereighttårta. Axel åkte skidor och Aline åkte pulka när vi var ute på soliga lördagsförmiddagen. Karamellkontroller med jämna mellanrum längs spåret och varm choklad innan vi åkte hem, riktigt mysigt.

 

 

Och så var det första deltävlingen i melodifestivalen och Axel fick vara uppe ända till slutet. Han röstade på Yohio, den späda sundsvallskillen med rosa hårtoppar, och tack vara Axels två sms-röster gick han direkt till final. På söndagen när vi vinkat av Jennie åkte vi till farmor och farfar för middag och klippning och Axel gick och la sig med Yohio-frisyr.

 

 

Den här helgen såg ut att bli ganska tom, jag skulle göra smycken och fota, men annars inget annat än städ och tvätt. Men så blev det inte. Efter smyckestillverkning åkte jag och Axel till badhuset med Ingela och barnen, sedan följde de med hem och stannade till efter middagen, en riktig mysdag! Imorgon förmiddag kommer Axels dagiskompis Joakim och hämtar honom, de ska till Drakborgen och leka och äta pannkaka. En toppenhelg alltså!

Igår eftermiddag när jag kom hem från jobbet for vi iväg så att Axel skulle kunna åka skidor, Jens och Axel åkte längd och jag drog Aline i pulka längs spåret. Vi åkte till "Fiskdammen" i Nolby och spåret är 1,6 km. Det gick jättebra och är det längsta Axel åkt nångång. Han tyckte det var roligt och det var ett bra spår som mest är platt. Vi berättade hur långt det var och hur långt han skulle ha åkt när vi kom tillbaka till bilen, sjuttonhunda meter, 1,7 kilometer, ett tusen sjuhunda meter. Det var lite svårt att hålla reda på det där, hur långt det var, 17 meter, eller hundrasjutton meter... Till sist lärde han sig vad som var rätt och konstaterade att det måste han berätta på dagis. "Pappa, du måste påminna mig imorgon bitti."

 

Imorse, bland det första han sa, var "Sjuttonhundra meter! Jag kommer ihåg det! Min hjärna har ju sparat det på en lista i en låda. 50 listor har jag. Eller nej, 1000 tror jag, jag måste ju spara på allt."

Aline trivs bra på dagis nu när hon gått ett tag, hon äter, sover och leker och trivs med alla i personalen. Hon knatar runt och ser sig omkring och verkar känna sig hemma. Skönt! Axel säger att han brukar gå in till henne varje morgon och titta att hon har det bra. Lycka att ha en storebror!

 

Hemma tycker hon om att hjälpa till, hon plockar ur diskmaskinen, dammsuger, lägger i och tar ur tvätt och torkar på golvet om det är blött. Man kan be henne om det mesta och hon vet och förstår väldigt mycket, även om inte orden kommit alls än. Det är fortfarande "titta" och "där" och "mamma", men jag vet inte om det alltid betyder vad det låter.

 

Båda barnen älskar musik och har sina favoriter, ibland vid matbordet sitter de och dansar båda två och om Aline hör nån favorit och är i ett annat rum går hon iväg och gör sina "dansarmar" och svänger med. Axels favoriter är nog Eric Saade, Madonna och några som jag inte kan namnet på. Han ser musikvideos och har olika klädombyten till olika låtar. Han har köpt en hatt som han har också, särskilt till Eric Saade. Mellan låtarna måste han pausa så han hinner byta om.

 

 

Här är ett eget mickstativ vi byggde tillsammans efter Axels önskemål och han är helnöjd! På onsdag till veckan ska vi på öppet hus på hans blivande skola. Märkligt att det är dags för det snart. Nya tider.

 

 

 

 

I lördags var Axel jag jag ute på förmiddagen. Det var så otroligt fint ute, solen sken och träden var gnistrande vita. När vi åt frukost var det -18 grader och det kändes i fingrarna när jag fotade. Först åkte Axel pulka i sin bana på gården, ända uppe ifrån hallonbusken och ner till staketet vid gungställningen. Hjälmen var på eftersom han lika gärna kunde åka rakt in i björken.

 

 

Sedan gick vi ner till skogen vid hembygdsgården, Axel såg rådjuren och vi skyndade efter så tyst vi kunde. De var 7-8 stycken och vi kunde se dem ganska bra. Dessutom såg vi var de brukar sova (och bajsa!). En jättemysig stund ute trots kylan.

 

Resten av helgen var lugn och skön, oplanerad. På söndagen blev det lek och lunch hos Ingela och barnen och på eftermiddagen drog hon med mig på "Get fit", ett tufft pass som jag ska försöka gå på så ofta jag kan. Godmorgon träningsvärk imorse efter alldeles för få timmars sömn. Axel vaknade inatt efter 01 och var svettig och drömde mardrömmar. Efter nästan två timmar i hans säng sov han äntligen igen och jag kunde gå tillbaka till min säng.

Igår var första dagen på dagis för Aline och enligt Jens hade hon det bra, bara en gång var hon ledsen och det var när hon hade tagit ett annat barns snutte och inte fick behålla den. Annars sov hon och åt och lekte. Axel och Elise var in och tittade till henne och storebror sa även till de andra barnen att vara lite tystare ute när Aline skulle sova.

 

Jens är ju med de första dagarna såklart och vi får se när hon ska vara själv första gången. Jag fick ett mms igår på henne när hon åkte rutschkana och idag har jag fått den här kladdiga bilden.

 

 

Det kommer gå bra för henne där, det känns som det är dags nu, inte bara gå hemma hela dagarna. Men jag måste säga att det känns skönt att hon kan gå och inte, som Axel, måste krypa bland de andra barnen, då känns de extra små.

Sedan några dagar efter jul går Aline nästan helt nu, inget krypande alls knappt. Hon reser sig utan problem och har börjat bli så säker när hon går att hon kan busa lite samtidigt. Och hon är rätt busig.

 

nu har vi gjort iordning i hennes rum, hon sov första natten där inne igår, eller hon somnade där iallafall, sedan vaknade hon ungefär när jag skulle gå och lägga mig och var täppt i näsan och kunde inte somna om förrän vid 01, och då i vår säng. Vi får se hur den här natten blir.

 

Det är bra om det blir mer sömn än igår eftersom det är slut på jullovet nu. Aline ska skolas i på dagis och alla måste alltså upp på morgonen. VI har blivit riktigt bortskämda med långa mornar under ledigheten, båda barnen har sovit till 7.30-8 varje dag. Det är något som inte hänt på ca 6 år.

 

 

Vi firade in det nya året tillsammans med familjen Svensson/Järn, precis som vi brukar. Vi åt väldigt gott, också precis som vi brukar. Grabbarna var så snygga i sina hattar. Det spelades pingis på vardagsrumsbordet och sågs på cirkus på kvällskvisten. När barnen började bli trötta gick vi ut och skickade upp lyktor och såg dem sväva bort över träden. Lite utelek efter kl 22 gjorde att de sov gott hela natten.

 

Så här på årets första dag har vi mest tagit det lugnt. Julen är bortplockad och skidorna vallade. Nu hoppas vi på lite bättre väder de sista lediga dagarna.

Sista dagen på jobbet innan jul och enda dagen den här veckan eftersom vi blev sjuka. Först förkylning och sedan magsjuka. Men ganska snabbt övergående som tur är. Aline blev inte sjuk och jag hoppas att hon klarat sig så det inte kommer senare.

 

Igår satte vi ihop pepparkakshuset och köpte gran. Axel städade och pyntade sitt rum också. Och så övar han nya ord med Aline. Hon har inte lärt sig något mer än där och titta än, ibland säger hon mamma och pappa, men jag tror inte hon vet vad hon menar. Axel tränade på gran, vante och snö, och tyckte att alla ljud hon sa lät ungefär rätt.

 

Axel har sagt en del kul den senaste tiden. Bland annat ville han inte höra Jens sjunga mer i bilen. "Vill du inte höra när jag sjunger?" undrade Jens. "Jo, jag vill, men inte min hjärna." "Jag får ont i hjärnan."

 

Och när vi skulle spela spel fick jag blå och Jens grön, trots att Axel alltid brukar välja "killfärger" till sig själv. "Jag kan ta rosa, jag är ju ändå kär."

 

 

I måndags var vi till farmors nya salong hemma i källaren för första gången. Aline klipptes, också för första gången, och hon var tydligen alldeles nöjd med situationen.

 

Imorse stog vi på dagis och frös igen, men även omdet är kallt så är det mysigt också! Och så kallt var det inte, mest bara om fötterna. De sjöng fint och nästan alla barn, även småttingarna, stog eller satt kvar hela uppträdandet. Aline var så klart också med och tittade, med tomteluva på. Nästa år är det henne vi får gå och titta på istället.

 

Aline har börjat gå lite smått, som mest har hon kanske tagit 20 steg i följd, ofta blir det 8-9 när hon går mellan oss. Och så går hon gärna och håller i bara en hand. Igår var vi och köpte första skorna, vinterstövlar, klumpigt, och inte så kul. Men det blir nog bra. Det är ju snart dags för dagis.

 

Jens och Aline åker till dagis en stund innan de ska hämta Axel så hon får känna på att vara där lite innan det blir dags för inskolning i januari. Spännande. På torsdagmorgon ska vi dit på luciafirande också. Axel ska vara tomte i år har han sagt och som tur är hade vi en tomtejacka som fortfarande passar utanpå ytterkläderna.

Jag tror jag har glömt att skriva att Axel har tjej. Lilla Elise. Alla kompisar på dagis är ihop med någon av de andra just nu. Och vad gör man när man är ihop frågade jag honom. "Man pussas, och det har vi gjort" svarade han. "När jag berättade det för Alvin tyckte han att det var äckligt" Men det tycker inte du då? frågade jag "Jo".

 

Nu börjas det...