8 år!

 

Astrid Matilde

I mellandagarna, den 28 december, åkte vi till Näsåker och Astrids dop. Vi hälsade på i prästgården och träffade Sackes föräldrar och syskon med familjer. Och efter dopet fick vi god mat i församlingsgården.
 
 
 
 
 
 
 

Jullov

Nu har snart hela långa jullovet gått och barnen har varit lediga sedan 19 december. I år började vi fira "julafton" den 21:a, här hemma med Jennie, Sacke och Astrid och mamma och Ingvar. Som vanligt först julgodis och julbord och en lång väntan på julklappar. Vi var ju lite osäkra på om tomten skulle komma trots att det var flera dagar kvar till julafton, men framåt kvällen knackade det på dörren.
 
 
 
 
Aline som först var lite orolig och nervös och inte ville kika ut efter tomten, presenterade sig sedan högt och tydligt "Jag heter Aline." Tomten kom in och satte sig och läsa på klapparna i säcken och sedan fick Axel ta över och läsa på de som redan låg under granen.
 
 
Axel frågade sedan om tomten var någon vi känner. Jag frågade vad han trodde och han var lite osäker. Men sedan har han inte frågat mer. Jag tror att han vet att det är någon som klär ut sig, men att han ändå vill tro att den riktiga tomten finns. Aline berättade senare för morfar att det var en tjejtomte, med skägg.
 
 
 
 
Dagen efter, den 22:a, firade vid med Jennie, Sacke och Astrid igen och med morfar, Ulrika, David och Nelly. Vi åt kycklinggryta med glögg och marängsviss och öppnade fler klappar. Och ännu fler blev det på riktiga julafton när vi var hemma hos farmor och farfar med Nelly och Peter och Mikael, Terese, Stella och Artur. Både mer julmat och julgodis och en ny tomte med massor av klappar.
 
 
 
Det var en fin jul, lagom kall och äntligen lite snö. Det har varit många soliga dagar, några kalla och några varma och nu är det mest is kvar av den lilla snön som kom.
 
Nyårsafton firade vi på Klockarberget den här gången, hemma hos Emma, Peter, Vilgot och Valter. Vi åt gott, hummersoppa, oxfilé och potatisgratäng och glass med hjortron. Ost och kex till kvällen plockade vi mest fram för att vi ändå hade köpt, men alla var rätt mätta fortfarande. Barnen hade roligt, spelade olika slags spel och var glada och sams ända till 2-tiden när vi gick hem. Aline hade somnat i soffan och fick åka vagn och på nyårsdagen sov Axel till nästan 11.
 

Aline 3 år!

Idag fyller Aline 3 år och vi ska ha första kalaset tillsammans med farmor och farfar och Nelly och Peter. Hon har valt tårta själv, eller i alla fall vad som ska vara i och på. Grädde, hallon, jordgubbar och kiwi. Och ljus, det är viktigast!
 

Egentligen skulle hon ha blivit firad på dagis igår, men vi misstänker att hon har vattkoppor så hon har varit hemma. Det innebär också att hon missar fotograferingen på måndag, precis som ifjol, då var det operation. Än så länge är det lindrigt med kopporna och vi hoppas det fortsätter så.
 
För nästa helg ska hon bli firad av Astrid. Och då måste kopporna ha torkat ut ordentligt. Det är tänkt att Aline ska vara hos mormor först på lördagen och sedan ska vi fira henne där med Astrid, Jennie och Sacke. Under tiden ska vi och Axel på Gladiatorernas TV-inspelning. Axel missade Gladiatorernas besök i skolan i tisdags eftersom han blev magsjuk i söndags kväll. Han var så besviken. Lite plåster på såren fick han igår när fröken överraskade med alla fyra gladiatorers autografer.
 
Sedan ser barnen fram emot julen och bläddrar mest varje dag i leksakskatalogerna. Aline frågade när tomten kommer och jag undrade vad hon önskar sig. "Pippipussel, lego och Neo i ett paket".
 

Sommarlov

Det började lite tveksamt i juni, med lika många grader ute på midsommarafton som vi hade på julafton. Mössa och dunjackor. Jag tänkte hela tiden att det är ju bara juni. Men när det fortfarande var lika kallt de första dagarna i juli kändes det lite jobbigt. Sedan vände det över en natt. 30 grader så gott som varje dag i 6 veckor. Och det precis när vi hade semester. En fantastisk ledighet då det faktiskt inte gick att göra så mycket annat än att ta det lugnt eftersom det var så himla varmt.
 
Vår första gemensamma semestervecka åkte vi iväg. Först till Stockholm, där vi förutom att hälsa på Jennie och Sacke också besökte Naturhistoriska museet och var på Gröna Lund. Axel fick ett åkband och provade alla karuseller han fick. Han kunde nog ha åkt hur många gånger som helst. Vi blev bjudna på restaurang, bodde på hotell och provade olika lekplatser och efter tre dagar fortsatte vi mot Vimmerby och Astrid Lindgrens värld.
 
Där mötte vi Joakim och hans föräldrar. Axel och Joakim hade så roligt tillsammans och det var en bra lösning att semestra tillsammans en del av dagarna. Parken var jättefin och det var väldigt bra ordnat med toaletter, restauranger, teaterföreställningar och äventyr. Aline kramade Prusiluskan och pojkarna busade med Kling och Klang och hjälpte Alva, Madicken och Lisabet att samla sten.
 
Vi såg flera teatrar, Nils Karlsson Pyssling, Madicken, Emil, Pippi, Ronja och lite Karlsson på taket. Pippi såg vi två gånger, en på dagen och en speciell kvällsföreställning efter att parken hade stängt. Den var riktigt bra, med sjörövarskepp som åkte i vattnet och kanoner och humor. Före teatern åt vi middag tillsammans vid deras husbil och efter hade vi lite kvällsmys vid vår stuga.
 
Det har blivit många sena kvällar för barnen i sommar. Det är då det har varit som skönast, det har verkligen varit som utomlands. Jag har suttit ute i bara linne fram till 23-tiden många gånger. Aline har fixat semesterkvällarna jättebra, hon är väldigt anpassningsbar och nöjd och glad med det mesta.
 
Resten av semestern har vi varit på flera olika stränder, vi har fiskat och varit på restaurang. En helg var vi till Naggen och både badade och fiskade. Vi har träffat kompisar och ätit middagar och setts på stranden. Av allt som vi hade på vår oskrivna att-göra-lista har inte mycket blivit gjort. Lite stressande, men samtidigt skönt att bara ha tagit vara på tiden tillsammans och i värmen.
 
Samma dag som vi började jobba och barnen började dagis och fritids försvann värmen. En kort och intensiv sommar. Visst har det varit fina dagar nu också, men tidigare så sjävklara värmen är borta och det är regn var och varannan dag. Jag hoppas sommaren inte är slut riktigt än, att det kommer nån fler värmebölja eller åtminstone en lång och fin höst. Härom kvällen luktade det verkligen höst ute, äpplen och brasa.

1:an

Idag börjar Axel i 1:an. VI lämnade på fritids tidigt imorse precis som vanligt och han tyckte att det kändes lite pirrigt. Nya kläder, trots att jag vet hur han kommer se ut när vi hämtar honom, om han ens har samma kläder på sig. Nytt klassrum, ny lärare. Men de får gå kvar tillsammans med förskoleklasserna i samma byggnad som ifjol, det känns tryggt. Även fritids blir där både på morgon och eftermiddagar så han slipper bära kläder, skidor och skridskor emellan och kanske glömma det viktigaste.
 
VI har inte träffat läraren än, knappt fått nån information alls inför skolstarten. Det är ett föräldramöte om två veckor, men lite tider och information om var de ska hålla till hade varit trevligt.
 
Det blir nog bra det här, inte så stor skillnad mot förrut kanske. Men han oroar sig lite över att få läxor, så vi försöker få honom att tänka på att läxor gör att man lär sig nya intressanta saker, och är inte bara något som man måste göra fast man inte vill.
 
Aline har bytt avdelning, till Stjärnan, storbarnsavdelningen. Lite tidigt kanske, med Axel sa vi ifrån när de ville flytta honom för tidigt. Men den här flytten innebär bättre personal och det känns viktigt. Dessutom har hon vuxit under sommaren, pratar riktigt bra och kan göra fart själv på gungan.
 
Hon sover fortfarande på dagarna, eller i sommar har hon bara sovit när vi har åkt bil, men nu med tidiga mornar igen behövs nog en liten vila mitt på dagen. VI får se, de får göra lite som de tycker på dagis. Blöja har hon fortfarande, vi har övat lite med trosor och toalett i sommar utan någon större framgång. Hon tycker att det är kul, men känner inte när det är dags. Och när hon vill bajsa vill hon ha blöja på.
 
Det känns plötsligt som vi har två rätt stora barn. Samtidigt som de fortfarande är väldigt små. Jag frågade Axel imorse om vi kunde trycka på nån pausknapp ett tag, men det ville han inte.

Axels andra bokrecension

GANGSTER RAPP
 
DEN VA BRA
 
DEN HANLADE OM JOJO

Mitt i mörkaste natten

Axels första bokrecension!
 

MITT I MÖRKASTE NATTEN

DEN VA BRA DEN HANLADE OM HEMLIG AGENT


Dåligt samvete

Det är verkligen sant som dom säger, att andra barnet inte alls dokumenteras på samma sätt som det första. I alla fall är det så för mig. Nu är det över två månader sedan jag bloggade och de senaste bloggarna har varit tämligen innehållslösa. Det är nog bara att acceptera och fotar gör vi i alla fall fortfarande ganska mycket.
 
Även om Aline är inne i perioden när det är svårt att fota eller filma eftersom hon vill titta direkt, helst innan man ens hunnit fota eller bara just startat filmkameran.
 
Hon är en underbar liten person, glad och rolig, har humor precis som Axel. Hon är väldigt duktig på det mesta och språket har verkligen exploderat efter jul. Bara under våra lediga veckor på jullovet hände massor och nu pratar hon väldigt mycket och bra. Fortfarande är det kanske vi som förstår mest, men om man är uppmärksam tror jag även att andra förstår en hel del.
 
Hon är självständig och vill vara med men kan också sitta för sig själv och leka långa stunder. Lotta på Bråkmakargatan är bäst just nu och favoritboken till kvällen är Bobby Blåljus. Både till filmen och boken har hon lärt sig flera repliker.
 
För tillfället är vi inne i en ganska bra mat- och sovperiod. Och hon har, peppar peppar, varit frisk och gått på dagis i två hela veckor, vilket är rekord ända sedan början av oktober. Vi hade alltså en höst med vab i princip varje vecka.

2 år!

 

Lycka är...

 
...att ha en farbror som är polis!
Och som dessutom tar sig tid att komma och hälsa på i skolan. 

Fler ord

För minnet, Aline säger också:
 
Näna - Stjärna
Bäbä - får/lamm
Hoppa
Hunga - Gunga
Gör ett litet host när hon vill ha ett glas vatten

Helgen som var, utan bilder

Två dagars ledighet går så fort, speciellt när det alltid är så mycket att göra. I fredagskväll kom Jennie med tåget och på lördagen var vi iväg och köpte presenter och lite annat smått och gott innan vi åkte och firade mormors fördelsedag.
 
Igår hann vi faktiskt med ganska mycket hemma, Jens byggde vidare på vedboden, klippte lite gräs, jag klippte ur hallonbuskarna, tog in sista rabarbern, plockade äpplen och planterade ner sommarens kruklavendel i rabatten.
 
På eftermiddagen spelade Axel sina allra första, riktiga fotbollsmatcher. I Selånger, mot Selånger och Alnö. Båda matcherna slutade med vinst och laget belönades med riktiga plaketter som tack för en bra säsong. Axel hade stor hejjarklack, med mormor och Ingvar, Jennie och morfar, farmor och farfar, Nelly, Mikael, Terese, Stella och Artur på plats. Och jag och Aline förstås. Aline trivdes bland allt folk, tittade lite på matcherna, lekte och åt gofika i sin lilla campingstol.
 
I torsdags fick Aline sin dockvagn som stått i garaget och väntat på rätt tid. Hon tycker jättemycket om den och kör runt dockan och lastar i korgen. "Tut tut" säger hon när någon är i vägen och igår när hon skulle gå från köket, där vagnen var, till vardagsrummet för att se på TV, sa hon "Hejdo kocka, hejdo titti" - Hejdå dockan, hejdå snutten.
Hon har provat på många nya ord och så sätter hon ihop ord när hon pratar. "Dija titta hä" - Aline sitta här, Hätta hänna - Tvätta händerna, Atti momo - Grattis mormor.

Nya tänder och nya ord

Det dåliga samvetet gör sig påmind ibland, borde skriva… Tiden går fort, både i vardagen och barnens utveckling. Axels framtänder har vuxit ut helt, han har tappat sex och har två lösa. Den senaste han tappade försvann innan den ens hamnade i ett glas till tandfen. Jag trodde att Axel skulle krisa ihop när vi upptäckte det, men han konstaterade lugnt att det är sånt som händer.

 

På skolan och fritids går det bra, han trivs och har roligt och trots att det är långa dagar nu när jag får jobba så vill han stanna längre. De har börjat med gympa en gång i veckan där fokus ligger på att fixa ombyte, dusch och att få med sig samma saker därifrån som var med dit. De gympar såklart också en stund med förskoleklassernas lärare. De tre förskoleklasserna är indelade i två grupper och kanske blir det någon liknande indelning när de ska börja 1:an. Troligtvis kommer de inte att få fortsätta vara så liten klass som han har nu med bara 10 barn.

 

På föräldramötet för ett par veckor sedan tog jag på mig att vara klassrepresentant i skolrådet, ingen annan erbjöd sig och det kan ju vara intressant att se hur det funkar direkt i början. Om inte annat är det ju skönt att ha det gjort sedan. I klassen varvar de korta arbetspass med lek, de äter lunch i klassrummet och har fritids ihop med de andra förskoleklasserna. På eftermiddagen, 16.30, är det gemensamt fritids med 1-3 i en annan lokal och Axel trivs som sagt bra.

 

Aline går ju också långa dagar, 6.20-ca 16.45, men det funkar bra för henne också. Eftersom vi samåker turas vi om att lämna henne medan den andra lämnar Axel. Det är aldrig några problem, hon är nöjd oavsett vem som tar emot henne och även om hon är först. Hon pratar mer och tar efter ord även när vi inte ber om det.

 

Nya ord som hon använder sig av är:

Äppe – äpple

Lalan - Banan

Jacka - jacka

Lilla lalle – lilla nallen

Kocka – Docka

Hejdo – hejdå

 

Hon är väldigt glad och busig för det mesta, men kan vara gnällig när hon vill något tills man påminner henne om att berätta vad hon vill istället. Hon sover ganska bra, ibland så gott som hela natten i sin säng, ibland hämtar vi henne när hon vaknar. Hon somnar för det mesta själv och klarar dagen bra även om hon inte sover så länge som hon brukar. Och det är faktiskt bara två månader kvar till hon fyller två! Jag säger fortfarande att hon är 1 1/2…

Fina funderingar

Idag åker William till Umeå för att opereras i veckan. Vi har ju pratat lite om det med Axel och de har pratat med varandra, mer nu när det har närmat sig. I lördagskväll, efter fotbollen, när de träffats sista gången innan William åker, sa Axel "Nu får jag inte träffa William mer innan operationen. Sedan tar det flera veckor." Hur känns det, frågade jag. "Tråkigt. Det är tur att dagarna går så fort när man går i skolan."
 
Och igår kväll när Axel skulle sova pratade vi om att William kommer till skolan en stund idag innan de åker. "Så då kan jag säga hejdå och att vi ses om några veckor." Sedan sa vi god natt och jag var på väg ut. "Men mamma, jag vill bara inte en sak." Vaddå? "Att William ska operera sig." Så pratade vi lite mer om det och varför och så. "Mamma, vill du att jag ska hälsa från dig och pappa och Aline?"
 
Sötnosen, funderar mer än man tror ibland.
 
Den här veckan jobbar jag på Bergmans reklam igen, så det blev tidig morgon. 6.20 lämnade vi på dagis och fritids. D kan vi samåka, jag och Jens. Nelly är snäll och hjälper till med hämtningen på eftermiddagarna så barnen inte behöver vara så väldigt länge. Vi kommer ju hem mellan 16.30-17.