Älskade Axel & Aline

Jaha, idag påbörjar vi v.41 alltså. Och ingen Chips ute än. Jag är fortfarande täppt i näsan, det kanske är därför :-) Han väntar kanske på att jag ska kunna andas ordentligt under förlossningen. Men nu känns det som att det gärna kan sätta igång. Tänk om vi skulle få gå två veckor över! Då skulle jag bli galen! Och ändå spelar ju faktiskt inte några dagar eller ens två veckor speciellt stor roll när han väl är här.

Idag har vi sett en film på förmiddagen, bra faktiskt, "The Painted Veil". Och nu har vi ätit plättar till lunch och ska snart göra oss iordning för en tur till stan. Måste hitta på nåt annars känns väntan ännu längre. Imorgonbitti är det besök hos bm igen. Jag hade ju tänkt att han skulle komma ut imorgon, så det blir en alla-hjärtans-bebis :-), nu när han inte kom i tid. Men det känns inte så. Bara att vänta och se.

Ikväll blev det verkligen tydligt hur stort det här är, inte bara för oss, utan för alla i våra familjer!

Var till barnmorskan på eftermiddagen, och när jag sa att jag var osäker på om det börjat läcka fostervatten, så tyckte hon att det var lika bra att vi åkte in till förlossningen och kontrollerade. Så strax efter kl. 15 kom vi dit. Jag fick ligga med ctg-kurva (hjärtljud och kontroll av sammandragningar) och så fick vi vänta, och vänta. Efteråt fick vi veta att alla blivit upptagna av ett akutsnitt, men när vi låg där och bara väntade så gick tiden väldigt långsamt. Fick till slut en undersökning, där det egentligen inte gick att konstatera annat än att det kan vara fostervatten, eller så inte... Efter nästan 4 timmar var det bara att åka hem och fortsätta att vänta på ytterligare och mer tydliga tecken på att förlossningen är igång.

Medan vi låg där, eller jag låg och Jens halvlåg så skönt han kunde i en stol, pratade vi om vad oroliga alla skulle bli nu, om de ringde hem till oss utan att få svar. Och att vi dessutom inte svarade på någon av mobilerna. Och mycket riktigt, så fort vi kom utanför sjukhuset, och slog på telefonerna så pep det av missade samtal, sms och röstmeddelanden :-) Våra familjer hade helt enkelt ordnat en slags oorganiserad telefonkedja :-) Var det någon som visste var vi höll hus?! Så länge, utan att svara i telefonerna?! Lite roligt faktiskt! Att alla är lika förväntansfulla som vi.

Men ni kan vara lugna, vi lovar att försöka meddela när vi åker in på riktigt. Om nu det kommer att göra att ni känner er mer lugna... ?! :-)

Iallafall så var allt bra i övrigt. Magen såg ut att vara redo för förlossning, sa barnmorskan. Fick ändå en ny tid inbokad nästa onsdag, om han redan inte kommit då.

Nu är det en vecka kvar till beräknat datum. Och jag har börjat oro mig för att han inte ska vilja komma ut förrän efter det... Nu är det riktigt jobbigt faktiskt, och jag vill inte så mycket mer. Sover jättedåligt och har ont överallt. Kanske känner jag mig extra less pga förkylningen. Men nu får han gärna komma!

I lördags var vi till Babyproffsen i Hudik och köpte en musikmobil till sängen. Fin faktiskt. Sen på kvällen var vi på "I hetaste laget" med jobbet. Den var väl ganska rolig, men lite seg också. Roligast var när de skojjade med varandra på scenen och kom av sig :-) Det var sista föreställnigen.

På torsdag har vi nästa besök hos mvc inbokat, verkar ju tyvärr som att vi måste gå på det... Det känns inte som att han kommer att vilja komma ut innan. Men imorgon ska Jens ta sprutorna och sen blir han sjukskriven, så då har jag sällskap på dagarna.

Nu ska jag gå och sova. Känns inte så lockande tyvärr. Det gör bara ont överallt, och så måste jag upp och kissa 4-5 gånger och upp och äta vid 3-4-tiden...
Men God Natt till er andra iallafall :-)