För minnet, Aline säger också:
Näna - Stjärna
Bäbä - får/lamm
Hoppa
Hunga - Gunga
Gör ett litet host när hon vill ha ett glas vatten
Två dagars ledighet går så fort, speciellt när det alltid är så mycket att göra. I fredagskväll kom Jennie med tåget och på lördagen var vi iväg och köpte presenter och lite annat smått och gott innan vi åkte och firade mormors fördelsedag.
Igår hann vi faktiskt med ganska mycket hemma, Jens byggde vidare på vedboden, klippte lite gräs, jag klippte ur hallonbuskarna, tog in sista rabarbern, plockade äpplen och planterade ner sommarens kruklavendel i rabatten.
På eftermiddagen spelade Axel sina allra första, riktiga fotbollsmatcher. I Selånger, mot Selånger och Alnö. Båda matcherna slutade med vinst och laget belönades med riktiga plaketter som tack för en bra säsong. Axel hade stor hejjarklack, med mormor och Ingvar, Jennie och morfar, farmor och farfar, Nelly, Mikael, Terese, Stella och Artur på plats. Och jag och Aline förstås. Aline trivdes bland allt folk, tittade lite på matcherna, lekte och åt gofika i sin lilla campingstol.
I torsdags fick Aline sin dockvagn som stått i garaget och väntat på rätt tid. Hon tycker jättemycket om den och kör runt dockan och lastar i korgen. "Tut tut" säger hon när någon är i vägen och igår när hon skulle gå från köket, där vagnen var, till vardagsrummet för att se på TV, sa hon "Hejdo kocka, hejdo titti" - Hejdå dockan, hejdå snutten.
Hon har provat på många nya ord och så sätter hon ihop ord när hon pratar. "Dija titta hä" - Aline sitta här, Hätta hänna - Tvätta händerna, Atti momo - Grattis mormor.
Det dåliga samvetet gör sig påmind ibland, borde skriva… Tiden går fort, både i vardagen och barnens utveckling. Axels framtänder har vuxit ut helt, han har tappat sex och har två lösa. Den senaste han tappade försvann innan den ens hamnade i ett glas till tandfen. Jag trodde att Axel skulle krisa ihop när vi upptäckte det, men han konstaterade lugnt att det är sånt som händer.
På skolan och fritids går det bra, han trivs och har roligt och trots att det är långa dagar nu när jag får jobba så vill han stanna längre. De har börjat med gympa en gång i veckan där fokus ligger på att fixa ombyte, dusch och att få med sig samma saker därifrån som var med dit. De gympar såklart också en stund med förskoleklassernas lärare. De tre förskoleklasserna är indelade i två grupper och kanske blir det någon liknande indelning när de ska börja 1:an. Troligtvis kommer de inte att få fortsätta vara så liten klass som han har nu med bara 10 barn.
På föräldramötet för ett par veckor sedan tog jag på mig att vara klassrepresentant i skolrådet, ingen annan erbjöd sig och det kan ju vara intressant att se hur det funkar direkt i början. Om inte annat är det ju skönt att ha det gjort sedan. I klassen varvar de korta arbetspass med lek, de äter lunch i klassrummet och har fritids ihop med de andra förskoleklasserna. På eftermiddagen, 16.30, är det gemensamt fritids med 1-3 i en annan lokal och Axel trivs som sagt bra.
Aline går ju också långa dagar, 6.20-ca 16.45, men det funkar bra för henne också. Eftersom vi samåker turas vi om att lämna henne medan den andra lämnar Axel. Det är aldrig några problem, hon är nöjd oavsett vem som tar emot henne och även om hon är först. Hon pratar mer och tar efter ord även när vi inte ber om det.
Nya ord som hon använder sig av är:
Äppe – äpple
Lalan - Banan
Jacka - jacka
Lilla lalle – lilla nallen
Kocka – Docka
Hejdo – hejdå
Hon är väldigt glad och busig för det mesta, men kan vara gnällig när hon vill något tills man påminner henne om att berätta vad hon vill istället. Hon sover ganska bra, ibland så gott som hela natten i sin säng, ibland hämtar vi henne när hon vaknar. Hon somnar för det mesta själv och klarar dagen bra även om hon inte sover så länge som hon brukar. Och det är faktiskt bara två månader kvar till hon fyller två! Jag säger fortfarande att hon är 1 1/2…
Idag åker William till Umeå för att opereras i veckan. Vi har ju pratat lite om det med Axel och de har pratat med varandra, mer nu när det har närmat sig. I lördagskväll, efter fotbollen, när de träffats sista gången innan William åker, sa Axel "Nu får jag inte träffa William mer innan operationen. Sedan tar det flera veckor." Hur känns det, frågade jag. "Tråkigt. Det är tur att dagarna går så fort när man går i skolan."
Och igår kväll när Axel skulle sova pratade vi om att William kommer till skolan en stund idag innan de åker. "Så då kan jag säga hejdå och att vi ses om några veckor." Sedan sa vi god natt och jag var på väg ut. "Men mamma, jag vill bara inte en sak." Vaddå? "Att William ska operera sig." Så pratade vi lite mer om det och varför och så. "Mamma, vill du att jag ska hälsa från dig och pappa och Aline?"
Sötnosen, funderar mer än man tror ibland.
Den här veckan jobbar jag på Bergmans reklam igen, så det blev tidig morgon. 6.20 lämnade vi på dagis och fritids. D kan vi samåka, jag och Jens. Nelly är snäll och hjälper till med hämtningen på eftermiddagarna så barnen inte behöver vara så väldigt länge. Vi kommer ju hem mellan 16.30-17.