Älskade Axel & Aline

Här är Axels nya cykel, som han fick av farmor och farfar i 2-årspresent och som vi valde ut nu i påskhelgen. Jättefin och klassisk, men lite mer rejäl, och BUS stämmer väldigt bra in just nu... Nyckelpiga-plingan valde han själv, och jag tycker att det var ett bra val!

I påskhelgen var vi ute en del, i det fina vädret. Det är inte så mycket snö kvar längre, och vårlökarna börjar komma upp längs husväggen. Det är mycket roligare att vara ute och leka nu, när det går att köra bil, gräva i sandlådan och åka rutschkana igen. Men lager-på-lager-klädseln är inte så populär, innan sista lagret är på är Axel ganska less.

- Nej mamma, inte ha den ganoisar! (galonisar)

Jag förklarade för Axel att påskharen kommer till alla barnen på påsken, och frågade om han trodde att den hade varit till Axel. - Nej, sa han väldigt bestämt, men sedan gick han ändå och tittade ut på altanen. Vi gick vidare och tittade ut på bron och där låg årets första ägg. Jag sa att han fick gå ut och hämta det, och när han tagit upp det i händerna kastade han snabbt in det i hallen.

Pippi, Tommy och "Monika" fick följa med till gammelmormor Britt, och där serverades de kaffe ur den lilla, lilla tenn-servisen från prydnadshyllan.

Igår ramlade Axel ner från trappen hemma. Varken Jens eller jag såg hur det gick till, vi hörde bara hur grinden slamrade och ett skrik. Han fick en stor bula, och blev rädd. Men det gick snabbt över, och verkar inte vara någon fara med honom. Men otäckt, och jag ringde till, på sista tiden flitigt utnyttjade, sjukvårdrådgivningen. Mest för att höra om det är något speciellt man ska hålla koll på. - Sånt här har hänt barn i alla tider, sa tanten. Och visst, det är sant. Men det har aldrig hänt Axel tidigare. Men han verkat som sagt ha klarat sig bra.