Jumpa
Vi var färdigklädda i omklädningsrummet och skulle åka hem. Vi gick mot dörren, men Axel vände och jag hörde honom säga "Jumpa, mamma!" Jag bad honom komma utan att vända mig om eller (inser jag i efterhand) tänka på vad han sagt. Han upprepar "Mamma, jumpa!" och jag vänder mig om och går runt skärmen så att jag ser in i omklädningsrummet.
Där står en kvinna med ena benet på en bänk, naken och smörjer in sina ben. Och bakom, med ansiktet ca en decimeter ifrån hennes rumpa, står Axel. Jag ser vad som är på väg att hända, men hinner inte göra något. En liten hand närmar sig den nakna rumpan och en nöjd Axel utbrister igen "Jumpa mamma!"
Kvinnan känner naturligtvis handen på sin rumpa och vänder sig om. Men charmad av den lille parveln i för stor overall frågar hon bara var han har sin rumpa.
Och det var alltså inte jumpa som i jympa, utan jumpa som i rumpa. Och det borde jag ha förstått eftersom han på sista tiden varit väldigt fascinerad av olika kroppsdelar.
Din blogg är jätte bra så söt son du har, besök gärna min blogg www.idiismode.blogg.se
axelroses fattar att man måste ta chansen när man kan komma undan med det :)
Visst är Smirk fint! Nelly.com har lite, men de får nog in mer under våren:)
http://www.hittaplagget.se är annars en bra sida där du kan hitta en butik nära dig!
Ha ha -lille Axel! Vilken upptäckare han är! Han hade kunnat bli anatomins Linné;.)
Tur att han fortfarande är så ung (och inte typ 25...)... annars hade han kanske fått en rak höger. Söte lille Axel:.)
Han bjuder på sig själv och du bjuder på hans äventyr på ett lika fantastiskt och självklart sätt!:.)
haha vad underbart det är med barn.
Dom är så öppet ärliga i allt dom ser och gör.
Vad härligt att kvinnan kunde ta det på det sättet hon gjorde.