Upp till kamp!

Igår var vi på möte på Axels förskola. Vi fick tre alternativ presenterade för oss.
1. Axels förskola stänger och barn och delar av personalen flyttar till en annan förskola
2. Axels förskola stänger och barn och delar av personalen flyttar till en idag stängd förskola, som ligger i samma område som den andra förskolan. Och den förskolan stänger ev av sina tre avdelningar.
3. Man stänger en avdelning både på Axels förskola och på den andra förskolan och låter den förskola som är tom idag fortsätta vara det.

Det verkar inte vara aktuellt att stänga två förskolor och bara behålla ett hus. Så pass långsiktigt tänker man, att det kommer inte att räcka länge. Två hus ska alltså behållas, och vi föräldrar ställer oss frågan varför det ens är ett alternativ att flytta in i en idag stängd förskola. En lokal som inte använts till permanent förskoleverksamhet på flera år. Vår förskolechef menar att det skulle finnas "samordningsvinster" med att ha personal från två olika förskolor närmare varandra. På mötet råkade hon uttrycka sig lite slarvigt att personalen då lättare skulle kunna hjälpas åt vid behov, och "springa mellan". Som förälder vill man inte att personalen ska komma och gå vid behov. Det är inte någon bra arbetsmiljö för personalen och skapar en orolig och otrygg miljö för barnen.

Tvärt om ser vi att det finns en vinst med att förskolorna faktiskt ligger i olika bostadsområden, och därmed har ett större upptagningsområde. När barnantalet stiger igen, och det kommer det förmodligen att göra inom en snar framtid, är båda förskolorna på så vis mer attraktiva för fler famljer.

Och att vi ska flytta ihop med en annan förskola ser vi inte som ett alternativ. Vi kommer att ha 22 barn till hösten, och det finns 15 platser lediga på förskolan vi ska slås ihop med. Hur stora barngrupper får vi då, och är det lämpligt att ha barn mellan 1-6 år på samma avdelning? Dessutom släpper man då båda de andra två lokalerna.

Vi ska lösa det här på bästa sätt för barnen, fick vi höra. Det bästa för barnen på båda inblandade förskolorna är naturligtvis att man håller ihop barngruppen, tillsammans med så stor del av personalen som möjligt, i den miljö barnen är van. Då kan man fortsätta med rutiner och verksamheten som idag. Och därmed får barnen behålla sin trygghet, där de faktiskt i många fall spenderar mer tid än hemma.

Det slutgiltiga beslutet kommer att tas senast i juni, så att alla, både barn och personal, ska veta var man ska ta vägen efter semestern. Ett problem är att de flesta familjerna på vår förskola inte kommer att gå med på en sammanslagning med den andra förskolan, av olika orsaker. Då står kommunen där med en kö på 22 barn, som inte har någon förskola att gå till. Och en massa personal som inte har några barn att ta hand om. Och detta i juni, två månader innan verksamheten ska dra igång.

Det har varit en jobbig vecka, från att vi fick höra talas om det här första gången, till igår när vi hade hoppats på lite klarhet. Nu blev det inte så och jag tror att oron kommer fortsätta att gnaga under lång tid framöver.

I gårdagens tidning fanns en artikel där vår förskolechef och hennes chef uttalade sig. Idag har jag och en till förälder träffat tidningen och berättat om gårdagkvällens möte och sagt vad vi känner. Imorgon får vi förhoppningvis läsa om det, och jag hoppas att det blev en bra text!

 

Kommentarer
Postat av: Mamma Melissa

Man blir ju bara trött... dessa besparingar och nedskärningar, som bara är ekonomiskt lönsamma på kortsikt -och socialt är allt annat än en framgång!



Länka gärna till artikeln, hade varit kul att få läsa!:.)


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback